Utan snus i två dagar......

En av mina favoriter när jag växte upp var Pippi Långstrump. Säkert en idol och förebild för många unga på den tiden. Pippi var självständig och modig hon gick alltid sina egna vägar och stod för sina beslut men hon kunde även se om hon gjort fel och ångra sig. Påhittig och nyfiken, hon var urstark och med det föddes även ett mod som alla vi som läste om Astrid Lindgrens barnbokshjälte avundades. Hon var inte rädd för någonting, inte ens polisen. Nu var ju inte Kling och Klang direkt förebilden för hur en perfekt tränad polis bör vara utan snarare uniformerade töntar likt helan o halvan. Men på den tiden hade man en jäkla respekt för en uniform (vilket inte kan sägas gälla idag) och därför blev hennes drivande med polisen desto mer imponerande. Pippi hade en kappsäck full med guldmynt som hon vid enstaka tillfällen tog fram och utnyttjade. Hon verkade sparsam men inte överdrivet. Om hon kände för det så kunde hon till och med handla godis för dessa mynt. Gissa om man fick mycket godis för ett guldmynt på den tiden!

Pippi är efter alla dessa år fortfarande en favorit hos mig. Hon brydde sig inte så mycket om vad andra tyckte o tänkte utan gick sin egen väg. Men hennes rättspatos var det inget fel på och detta visade hon flera gånger. Hon ogillade bla mobbing, tjuveri, överförmynderi och ställde sig alltid på den svages sida som en god kamrat. En förebild med glimten i ögat även om alla hennes påhitt och hyss kunde få Emil i Lönneberga grön av avund.


Vad dagens Pippi hade hittat på om hon investerat på börsen är svårt att sia om. Kanske hade hon satsat på helt galna saker för att få maximal vinst snabbt eller så kanske hon hade tänkt sig den långsiktiga vägen. Investeringar kan man ju fundera på till öronen trillar av och ändå när man gjort sina val så kan det kännas ovisst. Så är det för alla oss som håller på med detta, Inga undantag. Den som säger något annat ljuger. Då ljuger du lika bra som människorna i Egypten som ljuger och ljuger från det att solen går upp till det att solen går ner, för att cittera Pippi. Det enda som är säkert är att ingenting är säkert.
Det som är viktigt är att du hittar en strategi som passar DIG. Det är dina pengar och därmed är det dina beslut som ligger till grund för hur du gör. Din riskbenägenhet får inte bli för stor, då är du bara korkad, men för liten är inte heller bra, då missar du ju många procent och det blir ju ingen lycklig av.
Men hur ska man då göra? Inte helt enkelt men man skulle kunna dela in det i en skala från ett till tio.
Ett = lägsta risk, pengarna placerade på banken men välj en bank som ger dig ränta. Tio = extremt riskbenägen. Ex. lägger alla pengarna på samma förhoppningsaktie. Sedan finns det allt där i mellan.
Det betyder att om jag är en femma så vill jag ta en viss risk men helst inte förlora. Män har en tendens att vilja vara sexor till åttor medans kvinnor ofta väljer en lägre risk.


Tiden är en av de viktigaste faktorerna vi måste ta med i beräkningarna vi gör. Hur länge har du tänkt var "inne" på börsen är delvis avgörande för vilken strategi du ska välja. Är du en sprinter, medeldistansare eller en maratonlöpare?

Själv är jag nog mest lik en medeldistanslöpare. Fast när jag tänker efter så är jag nog inte ens en medeldistanslöpare utan närmare en hurtig gångare. Jag har 10-12år på mig innan jag tänkt sluta jobba och då kan jag inte ha samma taktik/strategi som sprintern eller maratonlöparen. Jag är inte i behov av snabba pengar samtidigt som risken då är hög. Jag har heller inte 25-35år på mig att investera och således kan jag inte vänta ut bra bolag som har fina utsikter men pissig direktavkastning på 1,5-2%. Jag vill inte betala hög avgift för mina fonder. Vissa fonders avgifter 16 000:- eller mer på bara 10år! (sk normanbelopp) Helt sjukt om du frågar mig.

I mitt fall måste jag alltså försöka hitta någon form av idealisk mellanväg där jag har låg till medelhög risk men ändå maximal utdelning. Mitt recept på detta blev att köra enligt följande:


1. En vettig buffert med pengar som hålls utanför börsen men som jag ändå får bra ränta på.
2. Billiga bra indexfonder.
3. Utdelningsaktier i stabila bolag.
4. Preferensaktier.


Här känner jag att det är lagom avvägt mellan risk och utdelning. Preferensaktierna gör med den korta spartid jag har att det blir lite extra fjutt i utdelningarna. Det enda jag kan känna just nu är att jag inte vet vilken nivå jag ska lägga mig på? Alltså jag vet inte vilken den optimala fördelningen jag ska ha gentemot mina andra innehav. Ska jag bara ha 10%, ska jag ha 30% eller kanske 50%? Detta blir MIN utmaning de kommande åren. Att komma fram till en vettig nivå där jag både känner mig trygg med risken och utdelningen. Lite spännande måste jag säga men jag tror att runt 30% kan vara någonting att sikta på. Åsikter om fördelning tar jag gärna emot. Men i slutändan så står jag där ensam och likt Pippi så får jag ta mina egna beslut.

Utan snus i två dagar är en klassikerscen där Pippi resonerar sig fram och förklarar för Tommy och Annika varför de ska skriva som hon säger. Det kan finnas vissa invändningar mot hennes resonemang men Pippi är Pippi. Tänk vilket liv det hade blivit om swedish Match hade använt sig av denna scenen i sin reklam....! 

Svinen i Allra

Detta blir ett lite ovanligare inlägg, inte lika balanserat som brukligt är. Känsliga läsare varnas!



Jag kan inte låta bli att förundras över hur svinaktigt giriga folk kan bli. Jag blir så förbannad så jag kokar! Det jag tänker ta upp är den sk pensionsskandalen i Allra. Allting jag läst i detta ärende får mig bara att må illa. Jag tänker först på oskyldiga människor som drabbas för att de litat på att en förvaltare ska sköta om deras kapital på bästa sätt men blir istället fett blåsta.
Nummer två är att kända personer som på ett eller annat sätt haft inkomster därifrån och fungerat som reklampelare (inkastare) Typ Tomas Bodström som försvinner ut bakvägen utan att ens uttala sig. Ett klassiskt råttorna lämnar det sjunkande skeppet scenario. Fegt och ryggradslöst skulle jag vilja påstå!


Nummer tre. Jag kan ändå inte släppa en ganska oetisk tanke. Om ägarnas girighet inte varit så förbannat stor skulle de säkert ha klarat sig betydligt längre, kanske till och med för alltid. Om de hade nöjt sig med att fiffla undan någon enstaka miljon om året. så skulle jag ha gjort, därav den oetiska tanken.


Nu känns det ändå bra att ekobrotsmyndigheten tagit tag i detta och ställer de ansvariga till svars. Ännu är ju inte sista ordet sagt i denna historia så vi får väl avvakta hur det slutar. Personligen hoppas jag att de åker dit rejält. Det bästa hade varit spöstraff på stadens torg!


Ålandsbanken har tagit över förvaltningen av de kvarvarande pengarna och man kan ju hoppas att mångmiljonbeloppen som fattas kommer till rätta men troligen så blir det bara en liten del som till slut hittar hem igen.


Detta är en tråkig påminnelse om hur viktigt det är att man ser om sina pengar/investeringar och hur de utvecklas. Att själv vara din egen förvaltare är enklare än vad folk i allmänhet tror. Ta kontroll över din ekonomi och dina investeringar som kommer det att sluta väl och ingen ska någonsin få roffa åt sig mina surt fövärvade slantar. Själv är bäste dräng.

Långsiktig utan tålamod

Som långsiktig småsparare råkar man ibland ut för dilemma. När det går bra är det lätt att klappa sig själv på axeln och tycka att man tillhör elitskiktet av investerare och att det minsann inte är så svårt ändå. Men ett viktig redskap man bör ha i sin verktygslåda är självkritik/självinsikt. Med hjälp av dessa kan man försöka analysera sig själ och varför man agerar som man gör. Jag ska ta ett exempel.
Jag har två aktier i portföljen som ligger back rejält, 2000kr ungefär i varje aktie. H&M och Kopparbergs är de jag pratar om. Under normal fårhållanden hade jag stört mig någonting fruktansvärt på detta, att ligga back, usch o fy!
När jag nu gör en helt oproffisionell analys av mitt tänk kring detta så kommer jag ändå fram till att jag inte känner någon rädsla för hur det ska gå. En av anledningarna är att jag faktiskt får utdelning från aktierna och i vart fall Kopparberg går bra och säljer mer än de någonsin gjort. H&M o sin sida känns det som att de kommer att rida ut stormen även om det tar lite tid. Och så länge det inte blir några utdelningssänkningar i bolagen så behåller jag aktierna.
Jag känner mig ännu så länge bekväm med denna insikten.

Mitt andra lilla dilemma rörde en av mina fonder. Jag har under några veckors tid funderat fram och tillbaka hur jag ska göra. I går kväll satte jag mig ner för att analysera och jämföra för att ytterligare antingen stärka eller avfärda mina tankar. Denna gången gäller det Spiltan aktiefond global investmentbolag. Graferna på Avanzas jämförelseindex var inget vidare när jag körde mot World index och samtidigt satte upp min globalfond. För att strö ännu mer salt i såren så påtade jag även in syskonet Spiltan aktiefond investmentbolag (sverige). Man har ju läst att man aldrig ska gifta sig med sina aktier och detta borde gälla i lika grad för fonder. Om någonting inte går bra ska man avyttra/sälja. MEN tidsaspekten måste man ta i beaktande. Spiltan global har inte funnits med så länge och utvecklingen hittils på 6 1/2 månad har varit ok men inte kanon. Lägger jag därtill att jag faktiskt får betala 0,5% i fondavgift så drar det ner mitt betyg ytterligare. Lite knasigt kanske då jag faktiskt ägt fonden sedan dag 1 då den introducerades. Jag har alltså känslomässiga band till fonden. Det kunde varit roligt att om 10-15 år kunna säga att man varit med från början men det är inget bra argument för att behålla den. Det är åtminstone inte rätt argument.
Jag gillar Spiltan och därför så stannar också pengarna inom "företaget". Jag gjorde slag i saken och sålde mitt innehav i Spiltan global och kommer att föra över beloppet till syskonet Spiltan invesmentbolag istället.
Är det någon fond jag verkligen gillar så är det den! Låg avgift och bra spridning i många fina bolag. Samtidigt så har Länsförsäkringar USA indexnära gått samma öde till mötes som Spiltan Global. Ett litet innehav som bara var på 1100kr och som pendlar mycket pga PUCKOT som styr USA just nu. Ena dagen ska han riva upp alla handelsavtal med Asien och veckan efter står han och skakar tass med Kina om att behålla nuvarande avtal. Stor käft och liten hjärna. Styr ett land som han styr ett företag och behandlar folk som skit. Ärligt talat så längtar jag till den dagen han slutar sitt jobb.
Så, Pengarna från USA-fonden placerar jag i globalfonden istället. Detta mina vänner betyder att jag gått ner på endast fyra olika fonder. Men jag har verkligen ingen ångest och jag tror att på lite sikt var det ett klokt beslut.
Det känns ändå som att globalfonden har stor exponering mot USA och det räcker för mig. Avanza vill att man ska ha hela 7 fonder för att vara riktigt diversifierad men jag känner att det är nog "overkill". Med en enda globalfond täcker jag ju hela världen. Sverige går bra och resten av världen vet man inte så mycket om vart de tänker ta vägen. Flera av de stora företagen som ingår i Spiltan aktiefond investmenbolag är ju på ett eller annat vis exponerade mot världsmarknaden även om de är belägna i Sverige så man får till viss del utbyte och inkomst även därifrån. Resten tar SPP sverigefond hand om som har över 100 svenska bolag i portföljen. Ryssland och sydamerika känns osäkert men jag vill ändå vara exponerad mot Asien. Jag tänker att, Samsung, Nikon, Toyota, Sony, ASUS, Hitachi, Canon osv. är grymt stora bolag som man inte vill vara utan. Det känns som om Asien är mer stabilt än Sydamerika. Förutom ett annat PUCKO som styr Nordkorea. Han glappkäftar värre än en bandhund och gör ju inte mycket för att främja fred i den delen av världen.

Tacka vet jag Norden! Ett krig mellan dess länder känns avlägset och vi nordbor verkar har lärt oss att krig inte lönar sig. Här uppe är det bara Putin som håller på och hetsar. Man kan ju fråga sig varför? Har han inte tillräckligt med både landyta och råvaror att regera över? Vad vill han med kränkt svenskt luftrum otaliga gånger och ubåtar på längden o tvären?

Hur lätt är det att investera när det är halvgalningar som styr i många stora ekonomier. Det räcker inte med att vara expert för att förutse hur det ska gå och så ligger ändå ansvaret för investeringar på mig. Tungt ok att bära :-)
Tur då att jag har en positiv syn på allt elände.

Foten i klämm? Jajjemän!

Trevlig helg på er alla önskar Procentpanik.

Sommarstugan (preferens) del 5

Dags för ett nytt avsnitt i följetongen sommarstugan preferens.
Jag fortsätter på min plan att bygga upp denna portföljen och det utvecklas väl. Utdelningarna droppar ju in varje månad året runt och de återinvesteras i nya preferensaktier. Jag märker redan av den berömda snöbollseffekten efter bara 5 månaders tid. Det är för att uttrycka sig slarvigt, SKITROLIGT!
De vanliga aktierna tar det lång tid innan man märker av någon effekt. Säg att du köper en vanlig aktie dagen efter X-dagen, då tar det normalt ett år innan du får din utdelning. Men med preffar så är det annorlunda. Här får du resultat senast tre månader efter att du inhandlat aktien i form av utdelning. Nu Kan man ju inte handla aktier bara för att det är kul, man måste ju tjäna pengar annars kan man lika gärna köpa ett parti gråsten.

Det finns många invändningar mot att preferensaktier inte skulle vara lika bra som vanliga aktier men jag tycker det är grumliga uttalanden. På kort sikt, säg 10 år som är min egen ungefärliga spartid så är det ett utmärkt komplement i en portfölj med vanliga aktier och indexfonder. Var någonstans får du 5-7% i ränta på dina pengar till vettig risk? Det finns otroligt många duktiga och kloka investerare som satsar på preferensaktier och det finns en anledning till det. Nu säger jag inte att jag tillhör den ovan nämnda kategorin av människor men jag har gjort min läxa och kommit fram till att detta är något som passar mig.

Denna veckan har jag gjort ett flertal nya inköp till sommarstugeportföljen. Jag har sålt en del saker hemma samt att jag faktiskt avyttrade mitt innehav i Nordea. Jag hade bara 35 aktier där och eftersom jag redan tagit del av årets utdelning och att jag dessutom hade en god vinst att kamma hem så var det inget svårt beslut. Jag kommer säkert att gå in i Nordea igen när nästa börsras kommer. Men just nu tyckte jag det var bättre att ominvestera dessa pengarna i preferensaktier. På så vis tar jag del av nya utdelningar inte mindre än sju gånger till detta året! Snacka om utväxling på pengarna..

Det är nästan lite hysteri över detta inlägget men jag ska försöka sansa mig. Jag har haft tur och fått in lite extrainkomster bla i form av bonus från jobbet. Jag sålde ett grymt bra objektiv som jag inte använder och dessa pengar har jag investerat i preferensaktieportföljen. Detta har gjort att jag redan nu ligger ett, ja nästan två år före i mitt uppgjorda schema för vilken avkastning jag skulle få från denna portföljen. Jag är alltså inne och nosar på 2019 års förväntade resultat. Helt sjukt om du frågar mig. Då är det inte så konstigt att man blir lite uppspelt och lyrisk.

Just nu har jag fått ihop en portfölj som delar ut 300 kr/månad året om. Därmed har jag nått upp till den nivån när portföljen betalar hela årsförbrukningen+fasta kostnader för elen i stugan. Det känns faktiskt rätt okej.

Nästa steg, eftersom jag kommer att fortsätta att bygga på portföljen, är att komma upp så att utdelningarna betalar även lånet på stugan. Det är ingen omöjlighet att jag inom ett år nått den positionen. Stugan kostar runt 650 kr i månaden i ränta + lite amortering så det ska definitivt inte vara en omöjlighet



Hemfosa, Det svarta fåret i min prefernsaktieportfölj sommarstugan. Vän av ordning påpekar säkert att Hemfosa inte är en preferensaktie. Helt rätt, det är en helt vanlig aktie även om den har utdelningar 4 gånger om året. Vad gör den då i portföljen? Jag ville helt enkelt ha någonting som inflationssäkrar utdelningarna till sommarstugan. Preferensaktierna så länge de inte löses in kommer att generera exakt samma utdelning. Alla mina preferensaktier betalar ut 5 kr/ aktie 4 gånger om året. Denna summan är fast. Den kommer inte över tid att öka som den eventuellt gör i vanliga aktier. Just detta anser jag vara både en trygghet (jag vet vad jag får) och en "förlust" (jag går miste om eventuell utdelningsökning) Därför plockar jag in Hemfosa som får stå för eventuell utdelningshöjning. INGEN kan säga hur det blir med den saken men vid en normal utveckling så ska både aktiens pris och udelning höjas på 10års sikt. Då gör det inte så mycket om de övriga aktierna inte har någon utdelningshöjning, för totalt sett har ju portföljen ökat i värde och jag kan lugnt sitta vid stugan och småle med en grogg i handen på en veranda i söderläge och bekymra mig om helt andra världsliga saker.....





Barncancerfonden

Det finns massor av fonder för oss som sparar och investerar och så finns det Barncancerfonden. Ingenting man spara i utan raka motsatsen, men ger. Man kan vara månadsgivare eller kan man godtyckligt sätta in en slant när man känner för det. Jag har valt att INTE ha någon reklam på min bloggsida men jag ville ändå lobba för just Barncancerfonden. Deras originallogga ser ut såhär:

Varför finns det just en barncancerfond, varför räcker det inte med den vanliga Cancerfonden? Utan att gå in på exakta medicinska termer, vilket jag är allt för okunnig om, så är det två helt skilda sorters cancer och helt olika sorters behandlingar och av den anledningen så forskar man specifikt på just barncancer.

Oftast så glider sådana här saker en förbi ända tills den dagen man själv eller någon närstående drabbas. I mitt fall var det närstående. Även om det lilla barnet nu efter flera års frukansvärda lidanden lyckats klara livhanken och kommer att klara sig tack vare fantastiska insatser från läkare och sjukhuspersonal så fortsätter jag att stödja Barncancerfonden. Inget barn ska behöva dö pga detta. Skänk gärna en slant, du har råd! Om inte annat så för att döva ditt dåliga samvete. Pengarna går till ett viktigt arbete.

Direktlänk dit om du klickar på loggan ute till höger. OBS! jag tjänar inte ett enda öre på detta. Mitt sammarbete med Barncancerfonden sträcker sig till att jag haft kontakt med deras PR avdelning och fått lov att använda deras logga: Gilla barncancerfonden.

Personligen så har jag i hela mitt liv skänkt pengar till välgörande ändamål men med viss urskiljning. Rädda barnen, Röda korset, läkare utan gränser och i min ungdom även till Greenpeace. Jag tyckte och tycker fortfarande att de är de enda som verkligen gör någonting för miljön. Visserligen kan jag anse att Greenpeace metoder ibland kanske är lite väl drastiska men det fungerar oftast som en ögonöppnare för folks likgiltighet över vad som händer på vår lilla planet.

Men man ska se upp med vad man skänker pengar till, det finns många skojare där ute och när man ex. ser vad generalsekreteraren för röda korset tjänar blir man mörkrädd. Då går det bra att roffa åt sig. Sån skit hatar jag!

Skänker du pengar till något eller du har fullständigt tappat tron på att ge bort pengar hjälper?

Offensiv och defensiv på samma gång..

Under min resa som investerare om man nu kan kalla sig investerare, det kanske är lämpligare att i fortsättningen kalla sig småsparare. Nå ja, jag kanske är ett mellanting, en småinvesterare? Om jag utgår från mig själv så är det dock en betydande del av min lön som jag månadssparar på Avanza även om jag inte lirar i samma liga som många supersparare i bloggvärlden. Ett fast månadssparande på 5000:- plus 1000:- som går till buffertkonto. Ibland blir det några extra hundra eller tusenlappar som jag kan sätta av och då åker de direkt in på Avanza för att omsättas i aktier eller fonder.

Strategin har allt i från start varit långsiktig men egentligen har jag inte mer än 10-12 år på mig innan jag tänkt gå i pension. Detta betyder också att jag inte kan fega för mycket eller för lite, jag måste vara både offensiv och defensiv på samma gång. Hur i hela världen ska man då göra? Jag kan inte ha mina pengarna på ett räntekonto. Det är allt för defensivt. (där har jag för övrigt redan mitt buffertspar på en nischbank) Jag vill inte ha alla min pengar i aktier, det känns för offensivt och riskfyllt även om jag bara väljer stora och bra bolag. Så för mig gällde det att hitta någon slags gyllene medelväg. Det fick bli både indexfonder och aktier. Det har känts bra fram till för några månader sedan. Då började jag plötsligt komma på andra tankar och jag bollade för och nackdelar så gott jag kunde och kom fram till att preferensaktier nog inte är så dumt i alla fall. Sagt och gjort, jag satsade på att bygga upp en specifik preferensaktieportfölj.

I beaktande måste jag alltså ta min korta sparhorisont och då ansåg jag att denna typ av aktie var någonting som passade mig. Fördelarna övervägde nackdelarna. Jag blir mer och mer övertygad om att detta är någonting som passar mig och mitt sparande. Jag håller långsamt på att vrida lite på min strategi. I dagsläget har jag mina investerade pengar fördelade på följande vis: 50% vanliga aktier, 33% indexfonder och 17% preferensaktier. Men nu har jag alltså långsamt börjat vända på var jag lägger pengarna varje månad. Undantaget var igår då jag köpte lite Swedish Match mest för att jag ville ha ett jämnt antal. Jag kommer att göra lika dant med Nordea och köpa några till där för att få jämn och fin siffra men sedan är det stopp! Åtminstone för ett bra tag framöver. Det känns ändå som att jag har en bra slant investerade där, strax över 100 000kr. Jag tänker att de får stå där och mogna lite. Utdelningarna kommer ju varje år ändå och förhoppningsvis så ökar aktierna i värde även om det är en bisak för mig.

Jag är inte lika modig som bloggkollegan http://dividend500.blogspot.se/ I hans inlägg från den 19:e april där han helt sonika säljer av alla sina aktier och satsar på fonder, ETF:er och preferensaktier istället. Säkert ett klokt beslut men jag vågar inte vara lika frejdig. Men vem vet, efter några varvs funderingar till så kanske jag ändå kommer fram till samma slutsats men i nuläget tänker jag alltså behålla mina aktier. Det blir alltså indexfonderna och preferensaktierna som jag tänker att satsa på ett bra tag framöver. Jag känner att jag behöver balansera upp det så att jag i slutändan har någonstans runt 60% i indexfonder. Exakt hur balansen mellan vanliga aktier och preferensaktier kommer att se ut har jag ingen klar bild över ännu men jag tror att det kan blir bra med likaviktat där dvs 20% av vardera. Möljligen överviktar jag preferensaktierna pga min korta sparhorisont.

Jag tänker så här. Procentuellt så på kort tid får jag ju ut mer av mina preferensaktier än jag får av vanliga aktier. Jag jämställer det lite grand med att ha pengarna på ett sparkonto där jag får 5-7% ränta. (naturligvis mer risk än på ett bankkonto) Jag får ut mer pengar och oftare än jag får på vanliga aktier och eftersom jag återinvesterar så bygger jag upp ränta på ränta-accelerationen snabbare. Jag har fortfarande mina aktier kvar som någon slags inflationshämmare och så har jag den största delen av kapitalet i indexfonder.

Här någonstans har jag alltså fastnat i mitt resonemang och tycker att jag har hittat en bra balans och en bra strategi för mitt sparande. Jag hoppas att jag slipper dolda överraskningar med tanken att vara både offensiv och defensiv på samma gång.

Hur hade du resonerat om du haft lika kort sparhorisont som jag?



Gambling med rätt marginal

Nerifrån golvet stiger en odör upp som nästan får mig att klökas. Jag är inte bra nog att i text beskriva denna kvalmigt eländiga lukt. Orsaken ligger på vardagsrumsgolvet. En raggig skabbig hund. Den ser fan ut som en väl nedgången ryamatta som någon fyllespytt på och aldrig blivit tvättad.
Jag sitter i en inbiten ekonomisk konvesation med min dotter när detta plötsligen händer. Hunden har alltså släppt sig, lagt av en riktig dammrökare som får ögonen att tåras. Vi vräker oss ur soffan för att hitta lite frisk luft i någon hörna av rummet. Öppnar altandörren för att få in lite nytt friskt syre. Hunden ser helt oberörd ut.  Dottern som bara är hundvakt åt svärmorns byracka undrar om han äter sopor? Klart berättigad fråga men den får vi ställa till svärmor när hon behagar masa sig hem från tredagars shoppingtur. Har detta någon koppling till ekonomi? Möjligvis en sur börs....


Är börsinvesteringar detsamma som gambling? Min personliga åsikt är nej. En investering är något man gör beräknat till viss risk men med rätt marginal, alltså inte tillnärmelsevis samma sak som att spela på roulette eller enarmad bandit där oddsen ständigt är emot dig.
Börsen handlar ju egentligen om att du köper andelar i ett företag som du tror på efter att du läst in dig på just detta företag. Du vet att företaget har en bra historik och att det går med vinst och tjänar pengar. Helst ska det ha bra framtidsutsikter och utveckla sina processer eller produkter. Vi kan kalla det att vi gamblar men med rätt marginal.
När jag läser yngre personers bloggar och inlägg i diverse forum slås jag av tanken att så få av dem satsar långsiktigt. Nästan alla är ute efter snabba cach. Ibland gör det ont i mig när jag ser vilka risker de utsätter sina pengar för och hur lite insikt de har i hur allting fungerar. Tänk om man kunde ge dem en spark i rätt riktning.
Som ung var jag själv inget undantag, lika korkad som de flesta och riskbenägen. Lyckligvis kom jag i alla fall sent om sider till insikt och jag är ändå tacksam att jag har fått möjligheten till att berika mitt liv rent ekonomiskt. Idag läser jag mycket både bloggar och böcker som hjälper mig att utforma och eventuellt ändra min egen strategi.


Hur riskbenägen är jag idag? En fråga som alla investerare borde ställa sig själva minst en gång om året, troligen oftare. Jag vill nog påstå att jag är riskbenägen men med rätt marginal. Dvs jag investerar på ett så säkert sätt som möjligt utan överdrivna risker. Jag satsar inte på förhoppningsbolag. Jag är inte med på IPO:s, alltså introduktion av nya företag (det kanske kommer en dag när jag gör det men inte just nu) Jag använder mig endast av minimal hävstång, med andra ord så lånar jag bara en pytteliten del på Avanza vid aktieköp och jag har alltid täckning för det. Aktierna jag köpt är i stora stabila företag och mina fonder ser jag till så att jag har ett brett investeringsspektrum. Jag har spridit mina pengar på räntekonto (buffert) jag har aktier och fonder. För min del så räcker det för att jag ska känna mig säker även om det blir ett ordentligt ras på börsen.


Idag ökade jag mitt innehav i Swedish Match. Jag gillar bolaget och jag gillar utdelningen på 800:- som kommer nu i veckan. Visst är de hårt konkurensutsatta men jag tror ändå att framför allt alla snusare tycker om deras produkter. Jag är ju själv snusare och gynnar min investering. Däremot vill jag inte tänka på hur mycket pengar jag lagt på denna fullständigt onödiga läppsyssla. Visserligen är jag ingen storsnusare som min morfar, han jackade in en halv dosa åt gången både på över och undervåningen. Tre dosor om dagen! Själv klarar jag mig tre dagar på samma dosa. 499:-/månad är en ungefärlig kostnad i dagsläget. Om tio år (i rak räkning) har jag lagt ut 59 880 kronor på denna ädla hobby.
Jag började när jag var 12år och spelade hockey. En dosa Grovsnus kostade då under 10kr. Visst uppehåll men vid 14 bast var jag fast. Sedan dess har jag bara haft uppehåll 2 gånger och bägge gångerna höll jag ut 6 månader. Nu har jag inga planer på att sluta om jag inte blir tvingad av medicinska skäl.
Lite pengar måste jag få unna mig på nöjen även om det är ett fullständigt onödigt sådant.